En epidemi florerar bland oss och framförallt i västvärlden. Enligt Socialstyrelsen sägs 1,2 miljoner svenskar gå på medicinering för psykisk ohälsa. Dessa mediciner kan emellertid lindra symtom. Men vad är de faktiska biokemiska processerna och underliggande faktorerna till psykisk ohälsa? Kan problematiken och svaren ligga utanför hjärnan själv?  

Bild tagen från DrAxe.com

Nutidens forskning går allt mer emot tidigare teorier om att hjärnan är oföränderlig och opåverkad av yttre delar av kroppen. Många känner till att hjärnan kan påverka kroppen, psykosomatiskt. Men kroppen och framförallt vår mag/tarmhälsa påverkar hjärnan, somatopsykiskt. 
Serotonin, en av kroppens mest kraftfulla “må bra” signalsubstans, bildas till 95% i tarmen, medan resterande 5% bildas i hjärnan. 50% av allt Dopamin, också en viktig signalsubstans i hjärnan, bildas också i mag/tarmkanalen. Vid inflammatoriska processer störs denna bildning.
Brist på serotonin är enligt forskning den största anledningen till depression. 

Kommunikationen mellan mag/tarmkanalen och hjärnan kan ske på ytterligare sätt

Inflammation och näringsbrister
Tarmen skall hålla borta oönskade ämnen från resten av kroppen. För att kunna ta upp näring har våra tarmceller har en viss genomsläpplighet, men vid inflammation uppstår läckage i tarmen, så kallad ”läckande tarm”. Läckaget bidrar till att ämnen läcker ut i blodet som kroppens immunförsvar i sin tur reagerar mot. Detta stimulerar en frisättning av cytokiner, inflammationsmarkörer, som i sin tur tar sig via blodbanan till hjärnan. Hjärnan är väldigt känslig för inflammation och den starka hjärnbarriären som håller ute oönskade ämnen blir mer genomsläpplig. Upptaget av näringsämnen i tarmen försämras och bildning av diverse signalsubstanser och hormoner försvagas. 

Näringsbristerna är ett faktum. För exempelvis bildning av serotinin krävs B-vitaminer, magnesium, zink, järn och omega-3.  Vanliga bristsymtom på näringsbrister och inflammation är trötthet, nedstämdhet, depression, ångest.

Studie från Harvard har visat tydliga samband mellan västerländsk kost och depression. Den både näringsfattiga och inflammationsdrivande kosten ger inte kroppen rätt förutsättningar att fungera normalt. Vid depression behöver nivåer av Vitamin D, omega-3, magnesium, zink och vitamin B12 ses över extra. 

Bild tagen från DrAxe.com

Enteriska nervsystemet och Hjärn-tarm-axeln
Enteriska nervsystemet är ett eget nervsystem. Det ligger som ett nätverk av 100 miljoner nervceller runt mag/tarmkanalen och sträcker sig från magmunnen till ändtarmen. ENS kommunicerar ständigt med det centrala nervsystemet, hjärna och ryggmärg. Denna tvåvägskommunikation kallas för hjärn/tarmaxeln. ENS signalerar CNS (centrala nervsystemet) om status i mag/tarmkanalen. Detta omfattar både kännbara tillstånd som märkbara obehag men också icke-kännbar information som pH-värdet i magsäcken, näringsstatus i tunntarmen och inflammation. Hela 90% av hjärntarmaxelns kommunikation går från tarmkanalen till hjärnan, medan 10% går från hjärnan till tarmkanalen.

Vår mag/tarmhälsa påverkar våra tankar, vårt minne och vårt välbefinnande. En inflammerad tarm bidrar till en inflammerad hjärna. Symtomen är rentav överlevnadsmässiga. Ångest, trötthet, apati är symtom och starka signalement på att kroppen behöver återhämta sig för självläkning.

Inflammationstriggare
Antibiotika – viktig för att döda bakterier vid infektion men dödar också det viktiga mikrobiomet i magtarmkanalen 
Socker – göder onda tarmbakterier och stimulerar age-receptorer som deltar i inflammationsprocessen
Alkohol – hämmar saltsyrebildning i magsäcken, göder dåliga tarmbakterier och hämmar kroppens metylering
Mjölk - innehåller inflammationsdrivande ämnet galaktos (en del av mjölksockret) och casein (mjölkprotein)
Gluten - veteprotein som saknar enzym och är starkt inflammationsdrivande
Tillsatser
Snabb upphettning - stimulerar age-receptorer 
Vegetabiliska fetter - innehåller omega-6 fettsyror som i hög utsträckning är inflammationsdrivande
Stress - vid stress frisätts kroppens stresshormoner, kortisol, adrenalin och noradrenalin. Stressresponsen är viktig för vår överlevnad, att kunna signalera fara och sätta kroppen i sympatiska nervsystemet ”fight flight freeze”. Det sympatiska nervsystemet påverkar kroppen på en rad olika sätt. Blodflöde går till muskler för flykt och allt som har med matsmältning, normal syresättning och fortplantning sätts på paus. Detta för att öka chans för överlevnad. Viss stressrespons är inte farligt, men kronisk stress utan någon återhämtning är både fysiskt och psykiskt nedbrytande. Kroppen känner inte skillnad på en stressig dag på jobbet och en lejonattack. De biokemiska processerna är samma.