80% av allt kolesterol skapas inuti kroppen, mestadels från levern och endast 20% kommer ifrån vad vi äter, så det spelar antagligen ingen större roll hur mycket kolesterol vi får i oss via maten, vi kan producera det vi behöver ändå. Varenda cell är omgiven av ett membran som har kolesterol som en viktig byggsten. Organ som hjärna och lever kräver stora mängder kolesterol, likaså vår ryggmärg. För produktionen av kroppens hormoner så som könshormonerna testosteron och östrogen, samt den livsviktiga vitaminen D så behöver vi kolesterol. Med andra ord så är kolesterol helt essentiellt för att vi ska fungera och må bra. Ändå lyckades det på något sätt bli så fel att vi gjorde kolesterol till vår fiende och den största fienden var det som kallas det onda LDL-kolesterolet. 

Nu pratar jag om detta som att alla vet att det är på det här sättet nu för tiden, men tyvärr finns det fortfarande alldeles för många läkare som är kvar i det gamla synsättet och vill sätta var och varannan person på kolesterolsänkande läkemedel som statiner. En logisk anledning till det är att de nog inte vill erkänna för andra eller sig själva att det dem har lärt sig under sina många år av studier har varit fel, och att de har skrivit ut dessa läkemedel till otaliga patienter. Jag minns när min diabetesläkare berättade för mig att han tyckte att varenda människa skulle ta statiner eftersom att kolesterol är så farligt varpå jag försökte förklara för honom hur det egentligen ligger till. Att kolesterolet kan skadas när man äter socker, stärkelse och annan skräpmat som orsakar inflammationer, och det är där problemet ligger. När vi lever en livsstil som driver inflammationer så ökar risken för att LDL-kolesterolet oxiderar vilket innebär att LDL-partiklarna lätt reagerar med fria radikaler (atomer eller molekyler som saknar en elektron) som leder till att de har svårare för att fästa på cellernas receptorer och tas upp. Istället stannar de kvar längre i blodet och kan då fastna i cellväggarna som då kan leda till åderförkalkning. 

Vi har också en annan typ av kolesterol som heter HDL vilket också brukar kallas det goda kolesterolet då det statistisk sett sänker risken för hjärt- och kärlsjukdomar kraftigt. HDL får vi genom att äta mat rik på mättat fett. 

Så för att förenkla det hela lite. HDL är bra för oss, LDL är också bra för oss, så länge det är i sin stora, fluffiga form. Vi påverkar vilken form LDLet har genom vad vi stoppar i munnen. Genom att äta snabba kolhydrater och stärkelser så minskar vi dels på antalet av det goda, skyddande HDL-kolesterolet samt gör att LDL-kolesterolet förlorar sin fluffighet och blir mycket mindre till sin storlek. Det gör att det lättare oxiderar och kan fastna i kärlväggarna och stoppa upp blodflödet, det leder alltså till en blodpropp. Om vi däremot utesluter de dåliga kolhydraterna och istället äter en kost fri från processad mat och rik på fina, mättade fetter som t.ex smör från gräsbetade kor, avokado, olivolja etc. så får vi ett rikt bestånd av skyddande HDL medan LDL behåller sin fluffiga form vilket gör att det inte fastnar i kärlen. En anledning till att mättat fett ansetts farligt är just för att LDL-partiklarna blir stora och därmed visar det en höjning av LDL-kolesterol och totalkolesterol när de testas, men idag vet vi bättre än att bli oroade av det. Det som istället är viktigt att titta på är vad som kallas Apo-kvoten.

Då det kan vara lite klurigt att avläsa vanliga kolesterolvärden så kan man istället mäta ett protein som heter apolipoprotein. De finns ett sådan protein i varje HDL- och LDL-partikel. Finns de i LDL kallas de ApoB och finns de i HDL kallas de ApoA1, på så sätt får man reda på hur många partiklar det finns av varje sort, istället för när man bara mäter kolesterol får veta på mängden och inte antalet, vilket är svårt att tyda eftersom att de kan vara i så många olika storlekar. Så själva Apo-kvoten innebär att man delar antalet LDL-partiklar, ApoB med ApoA1 och får på så vis fram ett värde att gå efter. Detta har visat sig vara det bästa sättet att testa blodfetter på för att förutse risken för hjärtsjukdom. Värdet hamnar ofta någonstans under 1,5 och ju lägre resultat desto bättre, det ska helst vara under 0,9. Om du inte har perfekta värden från start så är det inte hela världen, om du lägger om din kost idag så kommer de största förändringarna kunna ses redan om inom en vecka, men det tar ca 3 månader för blodfetterna att stabiliseras så vill du göra ett nytt test så bör du vänta de 90 dagarna.

Min diabetesläkare då, vad hände? Tyvärr ingenting, han slog dövörat till och refererade till massa studier som helt säkert är finansierade av läkemedelsföretagen själva. Men varje år är jag tillbaka i hans rum och varje år försöker jag på nytt att utbilda honom, ge honom en till pusselbit och få honom att förstå hur det faktiskt ligger till. Jag ser fram emot den dagen han inser hur det verkligen fungerar, oavsett om det är tack vare mig eller någon annan! Varje läkare som kan släppa det gamla och öppna sina ögon för hur det ser ut idag, är en vinst för allmänhälsan och något som är värt att kämpa för!