Min dator är så långsam så jag lyckas inte få igång videon, men jag blir alltid orolig när ordet sanning används.

Man ska vara försiktig med att göra anspråk på det ordet för sanningarna är många.
Däremot lyssnade jag på en enormt intelligent gubbe för några dagar sen och han sa att osäkerhet gör det lättast för oss att välja. Är man osäker på något så ska man låta bli det. Man bör inte ta risker i onödan. Forskningen kan ena året säga en sak och andra året blir det helt tvärtom. För att slipa bli förvirrad kan man utgå från hur man själv känner inför något, dvs lita på sin intuition. Men det är också viktigt att acceptera att folk är olika och har olika sanningar, även gällande soja.

#1 Visst är det så, jag lyfter också det i slutet av min video att alla såklart får välja vad de vill, jag vill bara hjälpa till att sprida information som inte är forskning bekostas av sojaproducenterna själva :)

Det låter sannerligen som en en klok människa! Det tycker jag speciellt är användbart när det kommer till sjuka, gravida och barn. Om det finns minsta osäkerhet kring en metod eller produkt så är det lika bra att avstå istället för att chansa.

För ett antal år sedan läste jag på brittiska motsvarigheten till livsmedelsverket (forskningsbaserad kunskap) om att sojabönor kan påverka sködkörteln så efter det är soja bannlyst hos mig.

Sojabönor innehåller 10-tals till hundratals gånger mer fytoöstrogener än andra baljväxter, så jag frossar på ärtor varje vecka utan problem.

#3 helt rätt, har man problem med sköldkörteln, eller bara vill slippa att få, så ska soja bannlysas!

Tack för presentationen! Så gott som alla farhågor om sojabönor bekräftades. Det kan vara lätt att få i sig soja av misstag någon gång, men då det är mer sällan har det kanske inte så stor betydelse. Alternativ till sojaprotein kan enligt uppgift vara t.ex. 'Seitan, Bönor, Linser, Quinoa och Broccoli'. 🏆

#6 så lite så, tack för förfrågan! Precis, att få i sig lite någon gång är ingen fara, det kan våra kroppar klara av, såvida man inte har någon sjukdom som gör att man är extra känslig, men generell så fixar vi det =)

Klippet är inte objektivt.

1. Blodkroppar som klumpar ihop:

Soja innehåller lektiner, som skulle kunna få blodkroppar att klumpa ihop, om de skulle hamna i blodet. Men dessa är känsliga för hetta och förintas vid matlagning.

2. Isoflavonoider

Dessa är 1000 ggr svagare än östrogener. För svaga för att påverka könsorganen och det andra som pojken säger.  Det finns inga studier på människor som bekräftar det, bara djurstudier med isolerade ämnen i så hög koncentration att man inte kan ta upp det med maten.

3. Sköldkörteln

Soja påverkar inte funktionen av sköldkörteln, men minskar upptaget av jod.  Jod finns i nästan alla livsmedel och överkonsumtion av livsmedel eller salt leder till överkonsumtion av jod. Jod måste oxideras i sköldkörteln för att lagras där. Det leder till bildning av syreradikaler. Varje milligramgram onödigt jod leder till onödig bildning av syreradikaler. Syreradikalerna oskadliggörs av enzymet glutationperoxidas, ett enzym som behöver selen. De flesta tar upp för lite selen med maten och har för lite försvar mot syreradikalerna.   Det har visat sig att länder med den högsta konsumtionen av jod, även har de flesta fall av Hashimoto, en obotlig sköldkörtelsjuksom som leder till underfunktion och sköldkörtelinflammation.  Jag betraktar det som en önskvärd effekt, att man tar upp mindre jod.

Tillägg:

I klippet sägs att vegetarianer äter 220 g "soja" om dagen, medan man i Asien bara äter 7,8 g .  Man måste skilja mellan sojaprodukter och soja.  220 g sojaprodukter i form av tofu eller sojamjölk skulle kunna vara rimligt, men 220 g rent soja är inte rimligt.

Tofu består till ungefär av 20 % av sojabönor och 80 % vatten. För att äta 220 g rent soja i forum av tofu, skulle man vara tvungen att äta 1,1 kilo tofu om dagen.  Det är inte rimligt.

Sen vet jag inte hur man har räknat ut de 7,8 g som man säger att man i Asien bara äter.  Har man räknat med alla som svälter och sen tagit medelvärdet?

I Japan konsumeras det 10,7 kilo soja per år. Det motsvarar 29 g om dagen soja per person, som motsvarar t.ex. 145 g tofu om dagen. 

Att isoflavoiderna skulle kunna hjöa cancerrisken är fel. Tills nu har studier visat att det är precis tvärtom:

https://link.springer.com/chapter/10.1007%2F978-1-4757-4820-8_11

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4306701/

Den enzymhämmande effekten används ofta som argument mot soja, men som man ser i studierna, är det just den effekten som sänker risken för cancer.

Det enda i hela klippet som jag håller med om är att man inte ska ge soja till spädbarn, för isoflavoiderna blockerar östrogenreceptorer.  Det må sänka risken för bröstcancer hos vuxna, men vem vet hur det påverkar ett litet barn. Men jag skulle heller inte rekommendera annan mat för vuxna, t.ex. kött, ost eller komjölk, utan spädbarn ska ha modersmjölk.

Egentligen behövs inget soja för en vegetarisk eller vegan kost om man vet vilka livsmedel som man ska äta för att ta upp tillräckligt protein, järn eller B12, men för dom som gärna har någonting som liknar kött på tallriken är soja ett bra alternativ till kött. Kött innehåller verkligen cancerogena ämnen som bildas vid tillagning, så kallade nitrosaminer och ett ämne som kallas N-glycolylneuraminic syra: https://en.wikipedia.org/wiki/N-Glycolylneuraminic_acid

#8 Hej Condor, tack för dina kommentarer! Jag såg att jag glömt skriva ut mina källor, men de är nu tillagda.

1. Det som får blodet att klumpa ihop sig är inte lektiner jag syftar på, utan hemagglutinin.

2. Här finns en bra samling av studier gjorda, finns två intressanta från 2007 och 2008 du kan kika på där soja gett lägre testosteron och lägre spermakoncentration. Var får du din information ifrån att det är 1000 gånger svagare?

https://www.westonaprice.org/health-topics/soy-alert/studies-showing-adverse-effects-of-isoflavones-1950-2010/

3. Soja innehåller goitrogener som hämmar upptaget av jod i sköldkörteln och det stör sköldkörtelns funktion eftersom att jod behövs för att producera sköldkörtelhormon. Då är vi av olika uppfattning då jag är inne på spåret att det är mer troligt att jodbrist är ett större problem än överintag av jod. Men absolut att selen är jätteviktigt, att ha adekvata nivåer av selen skyddar mot just ett överskott av jod. 

Angående soja så tog jag mina siffror ifrån Anna Halléns inlägg som är länkat som en källa under videon. 

Att kött skulle innehålla cancerogena ämnen håller jag inte med om. Men då kanske vi också definierar kött olika. När jag pratar om kött så menar jag kött som kommer ifrån djur som levt naturligt, haft ett naturligt rörelsemönster, ätit artegen föda, fått vara med andra djur och som inte haft onormal stress (framförallt vid slakt och transport dit). Och sen självklart spelar det också roll hur vi tillagar vårt kött. Det ska ju inte grillas hårt eller liknande, utan det ska vara en bra och långsam tillagning. Eller rått för de som gillar det! :)

#10

Hej Cim, här kommer svaret:

1. Hemagglutanin är ett begrepp för ämnen som får blodet att koagulera (agglutinera) T.ex. har influensavirus A ett membranprotein som får blodet att agglutinera, liksom IGM antikroppar. Dessa förekommer inte i soja. I soja är det lektinerna som kan ha en agglutinerande funktion

https://sv.wikipedia.org/wiki/Hemagglutinin

Det är alltså precis som jag skrev, lektinerna i soja och dessa förintas vid hetta/matlagning.

2. Att du länkar til Weston Price säger ganska mycket. Vad ska man annars länka till när man bekämpar det som konkurrerar med kött.

Westo Price är en lobbyorganisation som sponsoras av djurindustrin och som kritiseras sv US Food and Drug Administration för att de förvillar folk.

De 2 studierna som du talar om  var bara små pilotstudier. Den ena gjordes med sojaproteinpulver (inte med soja). Personerna tog 56 g pulver om dagen. Det skulle motsvara proteinet i 700 g tofu.

Den andra studien gjordes med icke närmare definierad soja mat OCH isolerade isoflavoinoider, fast det står  intake of 15 soy-based foods i abstraktet. Men om man läser hela studien ser man att personerna fick soja mat plus Daidzdein, Genistein och Glycetein. I Conclusion står att personerna fick högre intag av både soja mat och isolerade isoflavoider.

Eftersom det finns studier med olika resultat gjordes det 2009 en meta analys av 47 studier och det sammanlagda resultatet var "Clinical studies shows no effect of soy protein or isoflavones on reproductive hormones in men".

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19524224

Det som Weston Price gör kallas "cherry picking". Man plockar fram de få studier som visar vad man vill fölrmedla och ignorerar resten. Men inte ens de få små studierna gjordes med soja mat, utan med proteinpulver och isolerade ämnen.

Att fytoöstrogenerna är upp till 1000 ggr svagare än östrogen kan du läsa på olika sidor, t.ex. här

https://www.researchgate.net/publication/46579773_Isoflavones_-_Mechanism_of_Action_and_Impact_on_Breast_Cancer_Risk 

Under rubriken classification, structure and metabolism of isoflavones

3. Sköldkörteln

Eftersom vi inte har jodbrist utan snarare tar upp för mycket jod pga jodsaltet är soja inget problem.  Överjoderingen leder till att antalet Hashimoto sjukdom stiger. Här ser du sammanhanget:

https://thyroidpharmacist.com/articles/iodine-hashimotos/

Jodsalt finns ialla färdiga maträtter, i bröd, chips osv. och vi konsumerar helt allmänt för mycket salt. Tyvärr hittar jag inte längre sidan från eu parlamentet, där man jämförde jodupptaget med förekomsten av Hashimoto. Men de som har Hashimoto vet det.

De cancerogena ämnen i kött som jag talar om är nitrosaminer som bildas vid tillagning av all sorts kött, oavsett om det är gräsbetande djur eller inte. Det är samma ämnen som i tobaksrök. Grillar du inte för hårt, röker du med filter.

Det andra ämnet förekommer i alla däggdjur utom i människan.  Ämnet ackumulerar i cellerna och leder till inflammationer och cancer. Det är vetenskaplig fakta, oavsett om du håller med eller inte. Men googla gärna.

Tillägg:

Nu hittade jag EU sidan om jod och Hashimoto:

http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+WQ+E-2007-1084+0+DOC+XML+V0//SV

Jod är ett viktigt spårelement för människor och andra levande varelser. Jod tillsätts till många livsmedel och mineralvatten, och också till djurfoder. Detta leder till en onaturligt hög jodhalt i livsmedel och animaliska produkter såsom ägg, mjölk, mjölkprodukter och kött. Bara en liter mjölk kan på grund av det konstgjort joderade djurfodret innehålla upp till 138 μg jod, men detta redovisas inte.

Alltför mycket jod kan vara hälsovådligt och leda till att sköldkörteln drabbas av autoimmuna sjukdomar (Hashimotos thyreoidit, Basedows sjukdom). Länder med den högsta jodkonsumtionen, såsom Japan och USA, uppvisar den största förekomsten av dessa autoimmuna sjukdomar. Människor med dessa sjukdomar måste följa en jodfattig diet, men utan ingrediensförteckningar är detta knappast möjligt. Inom EU finns stora skillnader i jodtillsatserna. Till exempel finns det i Belgien inget program för att jodera bordssalt, och i Danmark är det sedan 1999 till och med förbjudet.

1. Känner kommissionen till de joderingsprogram som förekommer i medlemsstaterna? I vilka länder är jodering av bordssalt och djurfoder lagreglerat? Vilka (minimala och maximala) gränsvärden måste följas?

2. Hur ställer sig kommissionen till att med tanke på de potentiella hälsoriskerna fastställa och införa ett övre gränsvärde för jodhalten i livsmedel?

3. Anser inte kommissionen att det vore påkallat att införa ett allmänt informationskrav för jod i mineralvatten och livsmedel där jod från djurfoder skulle kunna förekomma? Annars har allergiker och sjuka knappast några möjligheter att inta en jodfattig kost

Ett till tillägg:

Du skriver om funktionsmedicin:

"Det krävs i många fall ett gediget detektivarbete för att komma underfund med den underliggande orsaken. Det kan vara näringsbrist, stress, en tungmetallsförgiftning, eller alla tre!  "

Här får du lite detektivarbete gällande hashimoto:

Vi tar upp jod i sköldkörteln, som oxideras av enzymet thyreoperoxidas. Peroxidradikalerna är aggressiva och kan skada sköldkörteln. I vanliga fall oskadliggörs detta av enzymet glutationperoxidas, men för det första räcker inte kapaciteten för ett onaturligt högt upptag av jod och för det andra har enzymet glutationpetroxidas selen  som centralatom inbyggt. Selenbrist = brist på glutationperoxidas.  Selenbrist är vanligt, eftersom jord och mark är selenfattiga. Vissa tungmetaller som t.ex. kvicksilver förbinder sig med selen och bildar kvicksilverselenit. Det förstärker selenbristen.

Peroxidradikalerna förbinder sig med kväve i kroppen och bildar peroxynitrit. Det är ett gift som skadar alla enzymer som har ett järn-svavelcluster. Thyreoperoxidas är ett sådant enzym och det skadas av peroxynitrit så att immunsyxtemet identifierar det som fiende och bildar TPO antikroppar = Hashimoto.

Sen får folk sköldkörtelhormoner och undrar varför de inte blir mycket piggare och inte mår mycket bättre. Svaret är att enzymerna i cellderna som omvandlar T4 til T3 också är enzymer som är beroende av selen.  De har därför underfunktion, fast blodvärdena för TSH, T3 och T4 är ok. Sen går de till läkaren, som inte är tillräckligt utbildad och som säger att det är psykiskt/psykosomatiskt.

För kanske ett par år sedan bytte jag från sojabaserad till havrebaserad "yoghurt". Någon enstaka gång i månaden äter jag ris, med "en liten skvätt" sojasås till.